Miljööverdomstolen ger Naturvårdsverket bakläxa

Miljööverdomstolen slår nu slutgiltigt fast att de trålhinder som Greenpeace placerade ut i Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund var helt lagliga.

Tidigare har både länsstyrelsen i Halland och miljödomstolen konstaterat att stenblocken hjälper till att skydda de unika bottenmiljöerna mot den destruktiva bottentrålning som hotar dessa. Trålhindren är alltså en bevarandeåtgärd och är därmed inte tillståndspliktiga. Det är också vad Greenpeace hela tiden ansett. Naturvårdsverket har däremot hävdat att bevarandeåtgärder kräver tillstånd och överklagat beslutet till högsta instans. Miljööverdomstolens beslut går inte att överklaga*.

– Beslutet visar att vi haft rätt hela tiden. Nu förväntar vi oss att Naturvårdsverket kommer att lägga lika mycket tid och pengar på att pröva hoten mot marina Natura 2000-områden i domstol, säger Jan Isakson, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

Bevarandeåtgärder inte tillståndspliktiga

Miljödomstolen konstaterar att Greenpeace bevarandeåtgärder inte är tillståndspliktiga och att: ”Sammantaget torde det även vara så att de utförda åtgärderna från fiskesynpunkt kommer att få huvudsakligen positiva följder.”

Läs domen

Miljödomstolen: Stenblock en positiv bevarandeåtgärd för fisket

– Greenpeace kräver lagar och regler som gör trålhinder onödiga

Stockholm, onsdag 21 oktober – Greenpeace utplacering av trålhinder i Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt krävde inget tillstånd. Det står klart sedan Miljödomstolen har avslagit Naturvårdsverkets överklagande av Länsstyrelsen i Hallands beslut.

Domen är ett kvitto på  att Greenpeace genomfört en laglig bevarandeåtgärd som syftar till att skydda de sand- och grusbottnar, djur, växter samt för Sverige helt unika bubbelrev och märlbottnar, som Natura 2000-områdena inrättats för att bevara. Samtidigt visar domen också att myndigheterna själva står handfallna inför uppgiften att bevara havsmiljön.

EU:s gemensamma fiskeripolitik, CFP, gör att det idag är i praktiken omöjligt att reglera destruktivt fiske i Natura 2000 och andra typer av marina reservat som ligger i ekonomisk zon. Samtidigt kräver EU:s miljölagar, Habitatdirektivet, att medlemsstaterna skyddar de utpekade arter och miljöer som Natura 2000 ska bevara. Enligt Habitatdirektivet ska medlemsstaterna införa skydda områdena inom sex år efter att de etablerats, annars dras staten inför EU-domstolen.

– Domslutet visar att ansvariga myndigheter – för att uppfylla åtagandena i Habitatdirektivet – själva kan placera ut fysiska hinder för att skydda unika havsmiljöer. Det går inte längre bara att skylla på usla fiskeregler i EU medan våra hav dör, säger Staffan Danielsson, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

EU har i år startat en reform av den gemensamma fiskeripolitiken. Reformarbetet kommer att pågå  fram till 2012 och de nya reglerna ska träda i kraft 2013. Möjligheten att reglera fisket i marina skyddsområden är en av de många allvarliga brister som CFP-reformen måste lösa.

– Trålhinder är en nödåtgärd i brist på fungerande lagstiftning. Men om Sverige börjar att fysiskt skydda sina värdefullaste havsområden mot destruktivt fiske kommer det både lyfta behovet av CFP-reform i övriga medlemsstater och hjälpa till att genomföra EU:s miljölagar, säger Staffan Danielsson.

Miljödomstolen skriver i domen att ”Det är [därför] uteslutet att åtgärden skulle utgöra en risk för betydande påverkan på de utpekade naturmiljöerna och arterna. Det är uppenbart att de av Naturvårdsverket anförda resonemangen om ”eventuella icke önskvärda effekter” faller. Naturvårdsverket har inte belagt sina påståenden med någon form av fakta eller dokumentation som skulle kunna stödja vad som framlagts i överklagandet”.

”Inget tyder på att de av Greenpeace utförda åtgärderna står i motsatsställning till andra planerade eller möjliga bevarandeåtgärder. Sammantaget torde det även vara så att de utförda åtgärderna från fiskesynpunkt kommer få huvudsakligen positiva följder”.

– Studier av redan existerande marina reservat, stängda för fiske, visar att yrkesfiskets fångster ganska snart blir bättre utanför reservaten. Därför är möjligheten att reglera- och även förbjuda fiske i skyddade marina områden viktiga både för att havsmiljöns återhämtning och för att skapa ett långsiktigt hållbart fiske, säger Staffan Danielsson.

Greenpeace uppmanar den svenska regeringen att agera för en radikal reform av CFP. Särskilt viktigt är att det förslag till ny politik som EU-kommissionen nu arbetar på ska innehålla:

• Krav på att medlemsstaterna gör bindande åtaganden för att minska fiskeflottornas fångstkapacitet
• Regler som gör det möjligt för medlemsländerna att själva reglera och förbjuda fiske i olika typer av marina skyddsområden
• Regler som gör att fångstkvoterna inte kan sättas högre än den maxfångst som den vetenskapliga rådgivningen rekommenderar

Hela domen hittar du här

För mer information kontakta:

Staffan Danielsson, ansvarig för havsfrågor Greenpeace, 070 353 65 85

Jan Isakson, pressekreterare Greenpeace, 070 608 74 83

Greenpeace överlämnar brev till miljöminister Anders Carlgren

Greenpeace överlämnade idag klockan 13.30 ett symboliskt trålhinder till regeringen. Stenen överlämnades tillsammans med ett brev där miljöminister Andreas Carlgren uppmanas skydda Natura 2000-områden i enlighet med EU:s miljölagar om skydd för områden viktiga för biologisk mångfald, det så kallade habitatdirektivet.

Brevet hittar du här.

Pressmeddelande – Greenpeace svar på Eskil Erlandssons debattartikel: Hotad torsk tas som gisslan av svenska regeringen

Stockholm, lördag 8 augusti – I dagens DN kritiserar jordbruks- och fiskeriminister Eskil Erlandsson Greenpeace bevarandeåtgärd att placera ut trålhinder för att skydda Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt.

Om regeringen, med jordbruks- och miljöministern i spetsen, vore ärliga i sin ambition att skydda havsmiljön och säkra en hållbar
framtid för yrkesfisket skulle inte trålhinder behövas. Greenpeace har krävt konkreta åtgärder för att ge dessa och andra marina
skyddsområden ett verkligt legalt skydd under mycket lång tid.

– Områdena saknar fortfarande skydd och därför är vi nu tvungna att göra regeringens jobb. Hittills har inte regeringen presenterat några konkreta åtgärder för att lösa den sektorsförbannelse där naturvård står mot fiskeriförvaltning, både på nationell och EU-nivå, som förlamar miljöskyddet i haven, säger Patrik Eriksson, kampanjchef på Greenpeace.

Greenpeace yttrande till miljödomstolen

Greenpeace skickade detta yttrande till miljödomstolen i Vänersborg 30 juli. Greenpeace anser att Naturvårdsverkets klagan på Greenpeace bevarandeprojekt är mycket märklig, i synnerhet som man samtidigt ger dispens för att dumpa miljöfarliga muddermassor i Kattegatt, som yrkesfiskarna i Halland och Greenpeace i ett gemensamt uttalande kritiserar hårt.

Ladda ner yttrandet här.

Läs: Sverige spelar rysk roulette med kattegatt-torsken

Greenpeace välkomnar prövning av trålhinder i domstol

Naturvårdsverket har överklagat Länsstyrelsen i Hallands beslut att inte tillståndspröva utplaceringen av stora stenblock i Kattegatt. Greenpeace vill med trålhindren förhindra destruktiv bottentrålning i Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund eftersom ingen myndighet har gjort någonting för att skydda dem.
– Idag är både stenplacering och bottentrålning tillåtet i marina skyddsområden. Därför är det bra att Naturvårdsverket vill ha ett prejudikat om vad som kräver tillstånd och inte, säger Isadora Wronski, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

Naturvårdsverkets överklagan till miljödomstolen förändrar inte den juridiska situationen eftersom länsstyrelsens beslut ligger fast.

– Det är märkligt att myndigheten väljer att pröva den här frågan genom att överklaga en bevarandeåtgärd och inte det destruktiva fiske som hotar områdena, säger Isadora Wronski.

Länsstyrelsen har själv pekat ut destruktivt fiske som ett hot mot de känsliga områdena men kan med dagens regler inte göra någonting för att stoppa det, trots att de har det formella ansvaret för att skydda dem. Sverige är till och med skyldigt att stoppa det destruktiva fisket enligt EU-lag innan tidsfristen går ut 2010.

– Det är tragiskt att det ska krävas trålhinder för att reglera fisket i våra mest skyddsvärda havsområden. Greenpeace kräver därför att politiker och myndigheter samarbetar för att lösa konflikten mellan fiske och havsmiljö i förvaltningen av våra hav, säger Isadora Wronski.

Grundproblemet är att fisket lyder under fiskelagstiftningen och havsmiljön under miljölagstiftningen. Det gör att lag står mot lag. I dag är det alltid miljön som får ge efter för kortsiktiga fiskeintressen. Under Sveriges ordförandeskap i EU har regeringen en unik möjlighet att ta initiativ för en integrerad havsförvaltning inom ramen för den reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik som nu startar. Havsförvaltningen måste utgå från ekosystemansatsen, vilket innebär att även fisken i våra hav ska ses som en del av ekosystemet.

Ladda ner överklagandet här.

Transkriptioner från mötet i Varberg nu tillgängliga

För dig som vill veta exakt vad som sades på informationsmötet i Halland har vi nu lagt upp transkriptioner för nedladdning här (längst ner på sidan).

Länsstyrelsen instämmer i att trålhinder skyddar havsmiljön

Igår beslutade Länsstyrelsen i Halland att Greenpeace planerade bevarandeåtgärd inte är tillståndspliktig. I beslutet står att Länsstyrelsen bedömer att bevarandeåtgärden inte påverkar miljön i Natura 2000 områdena på ett betydande sätt och är därför inte tillståndspliktig.

Länsstyrelsen konstaterar att dagens lagstiftning inte hindrar Greenpeace från att vidta bevarandeåtgärder. Därmed instämmer Länsstyrelsen i att placeringen av trålhinder är en bevarandeåtgärd och i sig och har en positiv inverkan på havsmiljön då åtgärden hindrar skadlig bottentrålning. Detta är en stor seger för miljön. Däremot tycker vi att det är en skandal att myndigheterna inte själva tar sitt ansvar och inför regleringar i syftet att skydda havsmiljön. Myndigheterna kan inte alltid förlita sig på att Greenpeace ska sköta deras jobb.

Ladda ner Länsstyrelsens beslut (pdf)

Läs: Länsstyrelsens kommentar

Greenpeace yttrande över de remisssvar Länsstyrelsen i Hallands län mottagit

Sammanfattning
Det åligger Sverige att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus i Natura 2000-områdena Fladen och Lilla Middelgrund och alla andra Natura 2000 området. Regeringen har hittills förhållit sig passiva i frågan trots att tidsfristen för att ha etablerat ett fullgott implementerat skydd går ut i november i år och Sverige då kommer att bryta mot EU-lag. Greenpeace överväger därför att formellt klaga hos EU-kommissionen med syftet att få saken prövad i EG-domstolen om skyddet inte implementeras i tid.

Staten måste nu börja ta sitt ansvar och upprätta ett juridiskt skydd för Fladen och Lilla Middelgrund, eftersom det inte är Greenpeace uppgift att utföra myndigheternas arbete Den svenska regeringen hävdar att havsmiljön är en prioriterad fråga vilket kan ifrågasättas när inte ens EU:s minimikrav om åtgärder i marina Natura 2000-områden utförts. När det gäller marina områden med fiskebegränsningar ligger vi fortfarande decennier efter länder som t.ex. Egypten, Venezuela och Indonesien. Regeringen bör omgående göra en nationell genomgång av de marina Natura 2000-områdena i syfte att kunna inkomma med en samlad ansökan till EU:s fiskepolitiska beslutsorgan om begränsningar av fisket. Begränsningar behöver införas för att uppnå gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som de marina Natura 2000-områdena ska skydda.

Tills svenska politiker tagit sitt ansvar och etablerat ett permanent fiskeförbud kan det bli nödvändigt för Greenpeace att vidta nödvändiga bevarandeåtgärder och etablera ett fysisk skydd i enlighet med undantaget i miljöbalkens sjunde kapitel (kap 7, § 28 a, andra stycket).

Under Sveriges kommande ordförandeskap i EU bör Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson kraftfullt driva den reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik som nu påbörjats. I denna diskussion måste Sverige tydligt framhålla behovet av en integrerad havsförvaltning där konflikten mellan naturvårdens intressen och fiskeripolitiken blir löst. Fladen och Lilla Middelgrund med alla rättsliga oklarheter och komplicerade processer som krävs för att skydda dem är tydliga exempel på att det saknas en sammanhållen havsförvaltning som tar utgångspunkt i ekosystemansatsen. Tills svenska beslutsfattare tagit sitt ansvar kan det bli nödvändigt för Greenpeace att vidta bevarandeåtgärderna för att uppnå bevarandemålen. Vi konstaterar att denna åtgärd inte är tillståndspliktig.

Läs hela yttrandet här (pdf)