Hallandsfiskarna positiva till stenplacering

by

Stoppa bottentrålningen på Fladen och Lilla Middelgrunds känsliga bottnar genom att placera ut stenblock?
”Skitbra idé”, tyckte sportfiskarna. ”Inga problem, om inte vårt trålfiske efter havskräfta i utkanterna störs”, menade Hallandsfiskarna. ”Vi har inte fattat något beslut om tillstånd ännu, men har skickat anmälan på remiss”, meddelade länsstyrelsen.

En majoritet av de cirka 30 besökarna på Greenpeace informationsmöte den 12 mars i Varberg ville ha fler och kraftfullare åtgärder för att skydda Kattegatts värdefulla havsmiljöer och – kanske framförallt – fiskens lekplatser.
Staffan Danielsson, Greenpeace, var överväldigad av den positiva responsen från Hallandsfiskarna efter mötet.
– Vi har nu en konstruktiv dialog med yrkesfiskarna i regionen, vilket är fantastiskt positivt. Frågan om områden stängda för fiske – med eller utan trålhinder – är alltid oerhört infekterad, men här har vi kunnat mötas. Det är smått unikt i de här sammanhangen”, säger han.

Hallandsfiskarna tyckte visserligen att stenplaceringen var ”onödig”, eftersom de inte trålar på de grunda hårdbottnar som har de högsta biologiska värdena i Natura 2000-områdena, men var inte heller emot placeringen.
– Vi har tagit fram en egen handlingsplan för hur viktiga områden i Kattegatt kan skyddas, men responsen har varit noll från myndigheterna. Media har inte heller brytt sig om att ta upp våra förslag. Det riktigt positiva med Greenpeace projekt är att de här frågorna nu kommer upp på agendan, säger Viking Bengtsson, ordförande i Hallandsfiskarna, SFR Avdelning 9.

Bland de åtgärder Hallandsfiskarna föreslår finns en stängning av torskfisket i hela södra Kattegatt under fiskens lekperioder, dessutom vill man förbjuda allt trål- och garnfiske på alla utsjöbankar i Kattegatt, bland annat Fladen och Lilla Middelgrund, grundare än 20 meter samt omkring de vrak som finns i området. Idag fiskas det intensivt på och omkring dessa vrak eftersom de drar till sig den fisk som fortfarande finns i området. Tyvärr har det intensiva fisket på vraken gjort att många nät fastnat på dem och sjunkit, nät som idag fångar och dödar fisk som ingen har någon glädje av – så kallade spöknät.

Länsstyrelsen i Halland slog i sin presentation fast att det idag är oklart om den har någon juridisk möjlighet att skydda Fladen och Lilla Middelgrund från fisket.
– Marina miljöer skyddas av länsstyrelserna, medan fisket regleras av Fiskeriverket.
Vi har tagit upp den frågan med Naturvårdsverket, berättade Bo Gustavsson, marinbiolog på länsstyrelsen.
Han berättade också om den kartläggning av den marina miljön i Halland som pågår.
Länsstyrelsen behandlar just nu Greenpeace anmälan om stenplaceringen. Anmälan och miljökonsekvensbeskrivningen har skickats på remiss till bland annat Sjöfartsverket, Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Deadline för remissvaren är den sista mars. Därefter kommer ett beslut om huruvida länsstyrelsen anser att det krävs en ansökan om tillstånd för att placera sten eller ej ”relativt snabbt”.

Sportfiskarna var mycket positiva till projektet. Bo Hall, författare och sportfiskare, berättade hur han sett fiskbestånden i Kattegatt successivt degraderas under de gångna decennierna.
– I början på 1970-talet gick det fortfarande att få fisk överallt. Predatorer som torsk, långa, sej och gråsej fanns nära land och hela vägen ut till utsjöbankarna. Vi gick ut med små båtar.
Idag har sportfiskarna stora båtar och toppmodern utrustning för att hitta fisken – men det hjälper ibland inte.
– Det är en katastrof. Idag är bestånden en tiondel av de vi hade i början på 1970-talet.

Bo Hall pekade också på den enorma ekonomiska potential som finns i ett organiserat sportfiske på väl förvaltade fiskbestånd. I Norge finns till exempel minst 300 sportfiskecamper som drar fisketurister från hela världen. I Sverige finns inte en enda havsfiskecamp.
– Vi svenskar åker till Norge och spenderar våra pengar i stället. En fiskecamp omsätter mellan 15 och 20 miljoner kronor per år, vilket visar på potentialen, säger Bo Hall.
Redan idag omsätter det svenska sportfisket 4 miljarder kronor per år. Med ett nätverk av marina reservat som skyddar fiskbestånden – och gör sportfisket attraktivt i eller precis utanför reservaten – kan enligt sportfiskarna skapa intäkter i mångmiljardklassen för näringslivet i Sveriges kustsamhällen.

Jan Isakson

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: